Som jag tidigare nämnt i bloggen har jag under flera års tid lidit av en extrem flygrädsla. Som liten älskade jag att flyga men i samband med min depression vände det till en stark rädsla. Rädsla för det trånga utrymmet och tanken över att jag befinner mig högt upp över marken utan kontroll över situationen. Min rädsla har under de senaste åren fått mig att undvika flygresor men nu kände jag att det var dags att ta itu med min rädsla.

Jag förberedde mig inför flygningen med att ifrågasätta tankarna när jag upplevde minsta lilla ångest. Hur stor är risken för att det ska hända något? Varför väljer många att flyga om det vore farligt? Jag försökte även att jämföra flygresan med en vanlig bussresa, en flygtur är bara ett annat sätt att resa och det är egentligen inte någon större skillnad. Luftgroparna liknar gropar som uppstår i vägen där bussen kör.

Under flygturen försökte jag hålla tankarna på tidningen jag bläddrade i, sonen som satt i makens knä eller smörgåsen som jag åt. När jag tappade min fokusering och upplevde ångest arbetade jag bort den med hjälp av djupandning.

Min rädsla infann sig enbart under mycket korta stunder och jag kan definitivt tänka mig att sätta mig på ett flygplan snart igen.

Jag blev rekommenderad boken Fri från oro, ångest och fobier skriven av Maria Farm och Håkan Wisung men hann tyvärr inte läsa den.