Post Tagged ‘förskola’

Idag hann vi knappt in på förskolans gård innan sonen skulle ur vagnen och sprang in på förskolan. Det som lockade honom var de andra barrnen som stod och dansade vid fönstret. Han älskar att dansa och var snabb med att ansluta sig till det pågående lilla discot.
Det var en lättnad och glädje att äntligen få lämna honom på förskolan utan att han visande ett enda tecken av missnöje.

Dagens lämning på förskolan gick verkligen över förväntan. Endast ett par tårar fälldes när vi kom dit och vid avskedet blev han “bara” lite tårögd. Är det en tillfällighet att det gick så bra när maken var med eller utstrålade han ett lugn som jag annars saknar? Har jag trots allt en oro inom mig som sonen känner av?

Jag vet inte hur länge jag orkar att fortsätta med dessa hemska lämningar på förskolan. Idag gick det ändå lite bättre, sonen lyckades sluta gråta samt intressera sig för annat innan jag lämnade honom men det var ändå protester som startade så fort vi lämnade lägenheten. Det är hemskt att behöva lämna honom där gråtande trots att jag vet att han slutar så fort jag går utanför dörren. Hur länge ska detta behöva fortgå? Kommer han någonsin uppskatta att bli lämnad på förskolan?

Maken vill inte lämna mig själv i denna jobbiga process och har därför valt att stuva om i hans arbete för att kunna lämna sonen vid ett par tillfällen denna veckan. Jag kan behöva pusta ut under ett par dagar samtidigt som det innebär att maken blir mer delaktig i sonens inskolning.

På min väg ut från avdelningen efter dagens tårfyllda avlämning på förskolan mötte jag en av sonens “fröknar”. Hon stannade upp en stund och frågade hur jag mådde vilket resulterade i att jag lät tårarna fall. En kram senare konstaterade hon att det inte enbart är sonen som går igenom en jobbig process. Min egen process är lätt att glömma bort samtidigt som den ständigt finns där. Jag lämnar av sonen med en klump i magen, känner han av min klump trots att jag gör mitt yttersta för att dölja den? Hon sa att det viktigaste jag kunde göra nu är att fokusera på min egen pågående process. Om jag blir trygg i sonens inskolning kommer det att påverka hans trygghet. Som förälder blir man ofta alltför fokuserad på barnets välmående att man längs med vägen tappar bort sig själv.

Jag har återigen lämnat sonen gråtande på förskolan. Idag började tårarna redan i hemmet när sonen förstod att vi skulle ge oss iväg. Han grät och skrek samtidigt som han sa “Mamma obba (jobba), pappa obba”. En del av mig tänker att denna seperationsångest kanske är oundviklig och att han så smånigom kommer att förstå att jag kommer tillbaka för att hämta honom. Förra veckan var han så positiv till att vara på förskolan och denna veckan är han det motsatta. Kan det bero på en insikt i att han ska vara själv på förskolan, något som han kanske inte riktigt tidigare insett?

Jag får ofta höra att det är svårare att skola in barn som är runt två-tre år vilket jag tror stämmer när man ser på det ur förälderns perspektiv. För föräldern är det definitivt svårare eftersom ett mer medvetet barn kommer att protestera på ett helt annat sätt än en omedveten ettåring. Hans protester är dock ett sundhetstecken eftersom det nu sker en stor förändring i hans liv.  Det bästa vi kan göra nu är att försöka bekräfta hans känslor och förklara för honom vad det är som håller på att ske.

Sonen lämnades nyss gallskrikande på förskolan. Hans rop efter “mamma” hördes ända ut till entrén. Det är svårt att veta om hans tårar beror på en seg förkylning eller en ovilja att vara där. Jag tyckte han verkade frisk imorse men hur korrekt är den bedömningen när den sker i hemmets trygga vrå. Det känns som att jag sviker honom när jag lämnar honom gråtande i en ny och främmande miljö. Hur ska jag veta om jag tagit rätt beslut när allt känns så fel? Är det mina känslor eller mitt förnuft som talar?

Efter ett tårfyllt samtal med maken ska jag nu skingra tankarna med en shoppingrunda tillsammans med svärmor.

Klumpen i magen försvann så fort personalen meddelade mig att dagen hade gått riktigt bra. Sonen somnade efter ca 15 minuter på vilostunden och hade enbart gett ifrån sig ett litet gnäll innan han somnade. Det är en extrem lättnad att veta att han klarar av att komma till ro och somna trots den nya främmande miljön.

Mina sympatier går till den pappan som skolar in sin 18 månader gamla son samtidigt som jag skolar in sonen. De senaste två dagarna har han motvilligt fått lämna sin gallskrikande son på förskolan, idag började han gråta så fort han såg förskolan. Det måste vara en hemsk upplevelse att som förälder behöva lämna ifrån sig sitt upprörda barn i en miljö som man inte vet alltför mycket om.

Dags att hämta sonen på förskolan. Klumpen i magen har lagt sig tillrätta och ångesten är ett faktum. Jag vill inte behöva höra att sonen varit upprörd på dagens vila och ropat efter mig. Dags att ta på pokeransiktet och se glad ut när man möter honom. Hur länge måste man låtsas att det inte är jobbigt att lämna sitt barn på förskolan? Varför kan man inte bara få visa vad man känner?

Dag nummer två av sonens inskolning är nu avklarad. Det pågår just nu ett känslomässigt kaos inom mig där och jag har svårt att avgöra vad jag egentligen känner och tycker. Jag pendlar mellan gråt, förtvivlan och en acceptans inför situationen. En del av mig accepterar och tror att vi tagit rätt beslut, en annan ifrågasätter om han verkligen är mogen att börja på förskolan. Vi har nu framför oss ett par lediga dagar som förhoppningsvis kan hjälpa oss att landa i den stora förändring som nu pågår i vår familj.

När det är dags för inskolning finns det en del privata saker som bör finnas på barnets förskola. Här nedan är de privata saker som jag anser är viktiga att se till att barnet har på förskola:

• Regnkläder och gummistövlar
• Tjock tröja/fleece tröja
• Ombyteskläder som är bekväma och enkla att ta på
• Mössa. solhatt och vantar
• Inneskor som sitter på plats och förhindrar barn som halkar och kalla fötter.
• Ytterkläder som passar årstiden. Överdragsbyxor samt vinterjacka eller overall är ett måste inför den sena hösten och vintern.

En del förskolor önskar även att det finns följande till vilostunden:

• Eventuell napp
• Snuttefilt
• Gosedjur
• Egen kudde

Alla saker bör vara märkta med barnets namn med antingen märkpenna eller namnetiketter.

Tänk på att alla kläder ska vara bekväma för barnen och enkla att ta på/av för personalen. Köp helst skor med kardborreband istället för snörning och lämna jackor med miljontals små knappar hemma.